Viktor Rydberg skriver 1857: ”Särös sällskapslif under sommaren påstås vara stelt. Vi tro, att det endast ser så ut. Familjelifvet, der det slagit ut i sin vackraste blomma, skapar inom sina kretsar en anda av sjelftillräcklighet, i god mening, en känsla, att man bland sina närmaste har sin verld, och denna känsla gör den vanlige främlingen, om än välkommen, så likväl icke eftersökt.